zurückkommen
germană
(Deutsch)
Etimologie
Din zurück + kommen.
Pronunție
- AFI: /ʦuˈʀʏkːɔmən/
Verb
| Conjugarea verbului zurückkommen | |
| Infinitiv | zurückkommen |
| Indicativ prezent pers. 2 sg., 3 sg. |
kommst zurück kommt zurück |
| Indicativ imperfect | kam zurück |
| Participiu perfect | zurückgekommen |
| Verb auxiliar | sein |
Sinonime
- zurückkehren, wiederkommen, wiederkehren
Antonime
- aufbrechen, weggehen
Acest articol este emis de la Wiktionary. Textul este licențiat sub Creative Commons - Attribution - Sharealike. Se pot aplica termeni suplimentari pentru fișierele media.